Gyllenkroken startade 1989

Stiftelsen Gyllenkroken är en idéburen organisation, politiskt och religiöst obunden med ändamål att skapa en meningsfull och trygg tillvaro med social gemenskap för personer med psykisk funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa och deras anhöriga.

På Gyllenkroken är vår ambition att förbättra människors villkor och samhällets attityder till psykisk sjukdom. Vår utgångspunkt är att alla människor har lika värde och skall behandlas med respekt. Vi arbetar utifrån att människan är social, förändrings- och utvecklingsbar och vill ta ansvar för sitt liv.

Vår vision

Ett samhälle som ger utrymme för alla.
Med det menar vi ett socialt hållbart samhälle fritt från fördomar, stigmatisering, förtryck och diskriminering, där mångfald och respekt för människors olikheter råder.

Vår vision är också ett samhälle där alla har rätt till ett värdigt liv, fungerande samhälleliga stödfunktioner samt en tillgänglig och fungerande psykiatrisk och somatisk vård - lika för alla.

Läs vidare

Stiftelsen Gyllenkroken

Om stiftelsen

Gyllenkroken startade 1989 med Aktivitetshuset som pilotverksamhet och stöd från Arvsfonden.  Stiftelsen bildades 1992. En viktig del av stiftelsens utvecklingsarbete är projektverksamheten. Exempel på tidigare projekt:

Pågående - Musical Bridges - vi skapar en musikal, från idé till uppförande 2019.

Pågående - Odling i stadsmiljö - meningsfull sysselsättning med stöd från Socialstyrelsen.

Den långa vägen - ett ESF pilotprojekt om vägen till arbete för de som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Inre Rum med målsättning att bygga ett kunskapscenter om psykisk sjukdom och ohälsa med stöd av Allmänna arvsfonden.

Sociala webben, Psykisk hälsa på sociala webben med stöd av Folkhälsokommittén i VGR.

Stiftelsen Gyllenkroken har en anslagsfinansierad del med bidrag från Göteborgs kommun:

Aktivitetshuset erbjuder personer med psykisk ohälsa meningsfull sysselsättning, arbetsträning, rehabilitering eller praktik.

Café Koopen är ett socialt arbetskooperativ med tio medlemmar som lagar mat till sextio personer per dag.

Gyllingen vänder sig till barn- och tonåringar där en eller flera i familjen har en psykisk sjukdom.

En självfinansierade del bestående av tre boendeformer:

Korttidsboende Garverigatan med 14 rum och vaken personal hela dygnet.

Fräntorpsgatan med sex lägenheter och personal hela dygnet.

Hagforsgatan med sex lägenheter och tillgång till personalen på Fräntorp.

Vi erbjuder även pedagogiskt boendestöd till dem som flyttar från stiftelsens boende.

Stiftelsen har idag 37 st anställda, varav 3 personer är anställda genom olika arbetsmarknadsåtgärder.

Stiftelsen arbetar efter KASAM-begreppet

Känslan Av SAMmanhang - att man förstår sin omgivning, kan hantera de resurser som står till förfogande och känna motivation och meningsfullhet med tillvaron - är en viktig del av verksamheten. Gyllenkroken startades som ett projekt med medel från Allmänna arvsfonden och Göteborgs kommun 1989.

Stiftelsens stadgar

§ 1 Firma
Stiftelsens firma är Stiftelsen Gyllenkroken.


§ 2 Stiftelsens ändamål
Stiftelsen Gyllenkroken har som ändamål att skapa en meningsfull och trygg tillvaro med social gemenskap för människor med psykotiska tillstånd.


§ 3 Förvaltning
Stiftelsen Gyllenkroken förvaltas av en styrelse bestående av högst sju (7) och minst fem (5) ledamöter samt högst tre (3) och minst en (1) suppleant. Ledamöter och suppleanter utses av styrelsen för en tid om två år åt gången. Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande.

Styrelsen är beslutför om minst fem ledamöter är närvarande. Vid omröstning skall den mening gälla som företräds av mer än hälften av de närvarande eller, vid lika röstetal, den mening som ordförande biträder.

Styrelsen skall hålla minst fyra sammanträden per kalenderår och vid dessa skall beslutsprotokoll föras. Vid behov skall extra styrelsemöten äga rum. Vid sammanträde senast under december månad skall styrelsen upprätta en preliminär budget för påföljande år vilken fastställs vid styrelsemötet i januari. Senast vid sammanträde under april månad skall styrelsen besluta om föregående års redovisning och revisionsberättelse.


§ 4 Firmateckning
Styrelsen utser firmatecknare. Styrelsen kan bemyndiga någon annan att företräda Stiftelsen och teckna dess firma.

§ 5 Verkställande tjänsteman
Styrelsen skall utse en verkställande tjänsteman som ansvarar för den löpande verksamheten. Verkställande tjänstemannen skall stå under styrelsens överinseende, svara för verksamhetens dagliga bedrivande och för förvaltningen av Stiftelsens tillgångar, allt i enlighet med Stiftelsens ändamål.

Den verkställande tjänstemannen äger närvara vid styrelsens sammanträden och delta i dess överläggningar samt få sin mening antecknad till protokollet. Verkställande tjänsteman skall i samråd med styrelsens ordförande bereda styrelsens ärenden. Den verkställande tjänstemannen äger dock inte delta i styrelsens beslut.


§ 6 Ekonomi och redovisning
Stiftelsen Gyllenkroken skall finansiera sin verksamhet genom egna intäkter, bidrag och donationer.

Stiftelsen skall såsom anställd ha en ekonomi- och redovisningskunnig person som skall ansvara för den löpande bokföringen.


§ 7 Revision
Stiftelsen Gyllenkrokens förvaltning av verksamhet skall granskas av en auktoriserad revisor. Denne skall utses av styrelsen för två år i taget. Revisorns revisionsberättelse skall avlämnas till styrelsen senast under mars månad årligen.


§ 8 Tillsyn
Stiftelsen Gyllenkroken skall enligt stiftarnas föreskrift vara undantagen från tillsyn enligt lagen 1929:116 om tillsyn över stiftelser.


§ 9 Stiftelsens upphörande
Skulle fem (5) ledamöter i styrelsen besluta att Stiftelsens verksamhet skall upphöra, skall Stiftelsens eventuella tillgångar tillkomma tillgångar tillkomma organisation som har liknande ändamålsbestämning som de för Stiftelsen Gyllenkroken ovan angivna.


§ 10 Ändring av stadgar
Ändring av dessa stadgar kan ske genom två på varandra följande styrelsebeslut med minst en månads mellanrum. Vid båda besluten skall minst fem (5) av styrelsen vara eniga om stadgeändring.

Styrelse

Stiftelsen Gyllenkrokens styrelse

Ordförande
Hannes Lloret Andreasson

Vice ordförande
Berit Jóhannesson

Ordinarie ledamöter:
Lars Eriksson
Per Svensson
Karin Hallén
Petra Linnsand
Andreas Åhs

Ersättare:
Håkan Kainert
Elisabeth Punzi

Gullbergsbrohemmet historik

Vid Svingeln i stadsdelen Stampen i Göteborg ligger det gamla tukt- och spinnhuset från 1742. Husen har sedan 1909 kallats för Gullbergsbrohemmet. De har adress Garverigatan 2 i 20:e kvarteret Halmstad med fastighetsbeteckning Stampen 20:2. Higab AB är fastighetsägare sedan 1991. Det utfördes utvändig och invändig renovering av husen 1995.

Den 12 november 2010 blev det närmare 1 500 kvadratmeter stora hemmet byggnadsminne. Entrén med sitt stengolv, några rum i ursprunglig storlek och äldre snickerier är speciellt värdefulla delar i huvudbyggnaden samt yngre paneler från barnhemstiden. Från fängelsetiden finns dörrar bevarade i huvudbyggnaden samt i en passage genom gårdshusets källarvåning. Huvudbyggnaden, som är en av de äldsta bevarade i Göteborg, är en tvåvånings putsad stenbyggnad med ett brant valmat skiffertak, en profilerad taklist och fönstren jämnt fördelade över fasaden.

Man kan läsa följande om Gullbergsbrohemmets kulturhistoriska värde:

”Anläggningen som helhet har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Huvudbyggnaden är särskilt värdefull från arkitekturhistoriskt synpunkt eftersom den är en av de få bevarade 1700-talsbyggnaderna i Göteborg och ett intressant exempel på arkitekten B. W. Carlbergs verk. Som f. d. "spinnhus" och "kvinnofängelse" och "spädbarnshem" har miljön också ett stort socialhistoriskt värde. „

Spinnhus och tukthus
Spinnhuset uppfördes som ett resultat av ett politiskt beslut där riksdagen 1735 bestämde, att i varje län skulle inrätta ett spinnhus. Spinnhus var benämningen på de kvinnofängelser där lösdrivande kvinnor placerades och fick spinna garn. Tukthus var straff- eller tvångsarbetsanstalter. Inrättningen skulle ställas under kommerskollegiets förvaltning.

Det behövdes en byggnad för detta ändamål och uppdraget gick till fortifikationsöversten Bengt Wilhelm Carlberg. Både stora och lilla stenhuset stod klara och avsynades under september-oktober 1742.

Från början utgjordes spinnhuset av två byggnader, den ena avsedd för fångarna och bevakning, den andra som bak- och bryggstuga. Här spärrades kvinnor in som brutit mot lagen och som inte fällts för så grova brott att de måste hållas i fängelset vid Sillgatan. Men även "man- och kvinnfolk som emot tjänstehjonsförordningen voro lösa och lediga, samt friska och föra tiggare, som till spinn-, kard- eller skrubbände tjäna kunde -- på det att de måtte komma att göra gagn, i stället för att de eljest fördrevo tiden i lösaktighet, självsvåld, lättja och laster." Anstaltens första inspektor var Johan Adolf Greiffe, som miste sin tjänst när Peter Bagge "med medintressenter" arrenderade spinnhuset på tio år..

Verksamheten kostar för mycket och privatiseras
År 1751 utsågs handelsmannen Peter Bagge till föreståndare för spinnhuset av magistraten i Göteborg, ”då vid spinnhuset ringa arbete verkställdes och husets upprätthållande medförde dryg kostnad, vida över vad spinnhusfonden kunde betäcka, ansåge kollegium bäst, om inrättningen kunde på entreprenad till någon privat man upplåtas”. Bagge beslöt sig för att ägna sig åt fåravel, ett så kallat schäferi, och på sommaren 1754 anlände till Göteborg 43 baggar och 55 tackor. Högkvalitativ ull tvingades man annars att importera.

Tillbaka i stadens förvaltning
Enligt kunglig resolution den 10 september 1771, så övertogs inrättningen 1773 av staden igen.

Försvarslösa kvinnor
Spinnhuset var från början anpassat för både kvinnor och män, men från 1830 fanns här bara det ”täcka könet”. Om det i mitten på 1800-talet främst var ”försvarslösa” kvinnor som vistades på Spinnhuset, så förändrades detta radikalt i juni 1867. Då började spinnhuset användas för kvinnor, som dömts till straffarbete. Spinnhuset i Göteborg byggdes aldrig om till cellfängelse som många andra fängelser på 1820-talet.

Straffanstalt
Från 1895 blev huset straffanstalt för alla landets kvinnliga fångar, vilka dömts till mer än fyra års straffarbete. Denna verksamhet upphörde 1908, då Göteborgs Stad köpte fastigheten av den statliga Fångvårdsstyrelsen för 134 000 kronor. Några av internerna flyttades då till ett nytt länsfängelse för kvinnor i Växjö och andra flyttades till fängelset i Landskrona.

Hem för unga ensamstående mödrar med späda barn
Istället skapade man här år 1910 ett hem för unga ensamstående mödrar med späda barn som kommit från Gibraltar Fattigvårds- och Försörjningsanstalt. Det var då Gullbergsbrohemmet fick sitt nuvarande namn. Här fanns även utbildning för barnsköterskor. Verksamheten fanns kvar till 1969.

Byggnaderna
Spinnhusets huvudbyggnad (byggnaden mot gatan) är ett stenhus med putsade fasader i två våningar och med ett högt valmat skiffertak. Här fanns ursprungligen kök, visthus, två magasin samt tjänstebostäder i bottenvåningen samt fyra arbetsrum för arbetshjon och en predikosal i övervåningen. Arbetsrummen fungerade också som sovsalar, medan gudstjänstlokalen gick utmärkt att kombinera som matsal. Denna byggnad samt en lägre gårdsbyggnad i sten uppfördes 1741-42. Gårdsbyggnaden innehöll bland annat bagarbod, brygg- och tvätthus samt sjukstuga. År 1833 påbyggdes gårdsbyggnaden med ytterligare en våning. Under andra halvan av 1800-talet och inledningen av 1900-talet genomfördes flera om- och tillbyggnader. Bland annat förlängs gårdshuset år 1896 med en flygel åt öster som innehöll 60 nattceller. Sedan 1991 har fastigheten funnits i Higabs bestånd och i november 2010 blev Gullbergsbrohemmet byggnadsminne. Källa Higab. Läs mer på http://www.higab.se/fastigheter/gullbergsbrohemmet/

Stiftelsen Gyllenkroken
Sedan 1995 hyr Stiftelsen Gyllenkroken Gårdshuset Garverigatan 2A och bedriver korttidsboende samt Kultur- och aktivitetshus för målgruppen människor med psykiska funktionsnedsättningar. År 2008 övertog Stiftelsen Gyllenkroken även kontraktet för huvudbyggnaden mot Stampgatan, Garverigatan 2B, och bedriver i dag verksamhet i båda byggnaderna.

Verksamhetsberättelser